Kan man resa i tiden?

Tidsresor låter som ren science fiction, men en del av det är faktiskt verklig fysik. Knepet är att skilja på att resa framåt och att resa bakåt.

Framåt i tiden är enkelt

Enligt Einsteins relativitetsteori går tiden inte lika fort för alla. Ju snabbare du rör dig, och ju starkare gravitation du befinner dig i, desto långsammare går din klocka jämfört med andras. Det kallas tidsdilation.

Effekten är på riktigt. Astronauter på rymdstationen åldras några bråkdelar av en sekund långsammare än vi på jorden, och satelliternas klockor måste justeras hela tiden för att GPS ska visa rätt. Reser du tillräckligt fort kan några år för dig motsvara många år på jorden, du har då rest framåt i tiden.

Bakåt i tiden är svårt

Att resa bakåt är en helt annan sak. Här behöver fysiken extrema platser, som ett snabbt roterande svart hål eller en hypotetisk mask i rumtiden, ett maskhål. I teorin kan rummet böjas så hårt att en väg leder tillbaka till sin egen start i tiden, en sluten tidskurva.

Problemet är att bakåtresor leder till paradoxer:

• Farfarsparadoxen: om du reser tillbaka och hindrar dina morföräldrar från att träffas, hur kunde du då födas och göra resan?
• Informationsparadoxen: tänk om du tar med dig framtidens svar bakåt, var kom kunskapen egentligen ifrån?

Ingen vet säkert om naturen tillåter bakåtresor. Många fysiker tror att det finns en regel som skyddar tidslinjen, men ekvationerna säger inte uttryckligen nej. Och det är precis där svarta hål blir riktigt intressanta.